Rapports Mats Knutson skriver i sin kommentar att Arkelsten inte blev den tillgång som Reinfeldt hade räknat med. Delvis har nog Knutson rätt i detta, men om sanningen skall fram spelar det nog ingen roll vad partisekreteraren heter när den moderata delen av regeringen är så idélös som den är. Finns det någon som inte tillhör den innersta kärnan inom Moderaterna som ärligt talat kan räcka upp en hand och säga att Moderaternas politik verkar bestå av annat än jobbskatteavdrag?
Jag är personligen hyggligt intresserad och följer med i den politiska utvecklingen men har väldigt svårt att se vad Moderaterna vill idag. Jag har även vänner som arbetar vid moderaternas riksdagskansli som säger detsamma, och kan inte Moderaterna som parti ens berätta om sina visioner för sina anställda, då har man uppenbara problem med att få väljarna att första varför man skall rösta på partiet.
Mats Knutson gör dock en orättvis jämförelse mellan Arkelsten och hennes två senaste företrädare när han skriver:
Arkelstens företrädare i Moderaterna, Sven-Otto Littorin och Per Schlingmann, var skickliga när det gällde att bilda opinion och skapa medialt utrymme för moderat politik.Vad Knutson glömmer, eller inte vet, är att Schlingmann var kommunikationschef och ansvarig för partiets kampanjer, och delvis idéutveckling, under Littorins tid. Det var knappast Littorin som: ”bilda opinion och skapa medialt utrymme för moderat politik.”.
Man kan nog lugnt påstå att rollerna som partisekreterare och kommunikationschef var olika när det var Littorin/Schlingmann respektive Schlingmann/Henriksson som besatte respektive poster. Schlingmann har hela tiden varit den som enligt Knutson: ”bilda opinion och skapa medialt utrymme för moderat politik.”. Därför är det kanske inte så konstigt att just den delen har försvunnit när Schlingmann flyttat över till regeringskansliet. Jag är ganska, för att inte säga helt, övertygad om att Littorin, enligt Knutsons definition, hade nått betydligt mindre framgångar om han inte haft Schlingmann som kommunikationschef.
Om vi sedan går över till Reinfeldts nya partisekreterare finns det även här en del saker att notera.
I Rapports sändningar samma dag som Reinfeldt höll sin presskonferens påstod reportern att Kent Persson skulle vara en av Reinfeldts kritiker, vilket jag vill hävda, minst sagt, är ett mycket vinklat påstående. Jag skulle nog till och med hävda att det faktiskt inte är sant. Vad Kent Persson har kritiserat är att förnyelsen av Moderaterna inte gått tillräckligt långt, eller snabbt. Men det är faktiskt inte Reinfeldt han har kritiserat, det är Perssons egna tidigare kollegor ute i landet. Såvida inte Persson ansett att Reinfeldt skall toppstyra partiets företrädare på kommunal- och landstingsnivå?
Kent Persson har tvärtom varit en av Reinfeldts ivrigaste påhejare, ivrigt nyttjad av Reinfeldt som motpol till dem som tycker att Moderaterna gått för långt i sin förnyelse. Tack vare att Persson har intagit positionen bortom Reinfeldt har statsministern kunnat stå mitt emellan och säga att han tar ansvar för partiets hela bredd och att alla så kallade ”gamla moderater” är ute i ogjort väder.
Kent Persson lyfts nu fram av Fredrik Reinfeldt som en valvinnare som kan öka tempot i Moderaternas förnyelse och kampanjverksamhet. Man kan aldrig veta hur en person uppfyller de förväntningar som ställs på densamma, men man kan som det kinesiska ordspråket säger titta tillbaka på den väg som vandrats för att se vilken väg man har framför sig.
Ett problem för Kent Persson är, som många redan påpekat, att han ofta varit ute och påtalat vikten av förnyelse men han har sällan kunna precisera vad det innebär. Ett annat problem är att han ses som en valvinnare men inte lyckats särskilt bra i sina tidigare uppdrag.
Kent Persson kommer säkert att prata mer om förnyelse än vad Sofia Arkelsten har gjort, men vad denna förnyelse egentligen innebär, där är han svaret skyldig.
När det gäller förnyelse har dock Kent Persson ett bättre utgångsläge än tidigare partisekreterare eftersom hans företrädare har sett till att de största motståndarna till vänstervridningen har lämnat partiet. Förnyelsen, vad den nu innebär, går nog väsentligt mycket enklare nu än 2004.
Men jag tror samtidigt att det finns framtida problem med rådande situation. Moderaterna och Alliansen kan inte, vilket man gjort hitintills, kallt räkna med att väljare på högerkanten, när de väl står vid valurnan, lägger sin röst på något av allianspartierna. Det finns en gräns som kan passeras vid vilken de struntar i att rösta över huvud taget.
Med Socialdemokraternas val av Stefan Löfven som ny partiledare är detta väldigt allvarligt, vilket också speglas i Socialdemokraternas opinionssiffror. En stor grupp Socialdemokrater som vid valen 2006 och 2010 valde Moderaterna i stället för som tidigare Socialdemokraterna har nu en mycket kort väg tillbaka till Socialdemokraterna.
Moderaterna står nu vid ett vägskäl, där valet av Kent Persson som ny partisekreterare visar vilken väg som Reinfeldt valt. Om Reinfeldt tidigare tagit ett stort steg mot mitten/vänster för att göra Moderaterna valbara för de väljare som fanns i Socialdemokraternas högerflygel, så är han nu beredd att ta ett mycket stort steg mot vänster för att än mer öka den potentiella väljarbasen hos Socialdemokraternas väljare.
Tyvärr tror jag han valt fel. För i och med detta har han också förflyttat gränsen för när många moderater inte längre kan tänka sig att rösta på partiet.
Till sist vill jag nog återupprepa ett konstaterande som jag tidigare framfört, även till Kent Persson, att om framgångsreceptet för Moderaterna för att bli riktigt stort som parti är att fortsätta förnyelsen genom att gå mot vänster. Då undrar jag varför man inte nått bättre resultat ute i landet där denna politik framförts, bland annat i Örebro, Kent Perssons egna hemmaplan?
Det är de facto inte förnyelsen av Moderaterna som lett till att Moderaterna i Nacka, Täby, Lidingö med flera kommuner de senaste 15 åren legat kring 40-50 % i valresultat. Frågan är varför förändringen inte märks mer ute i landet där den politiska omsvängningen, enligt Kent Persson själv, borde tilltala väljarna än mer?
0 kommentarer:
Skicka en kommentar