Pages

onsdag 8 augusti 2012

Fler arbetsgivare är det enda som hjälper.

Så kom då resultatet av sjuksköterskeupproret. Inget landsting gick med på kravet om 24 000 kronor i ingångslön för nyutexaminerade sjuksköterskor.

Jag kommer ihåg att jag fick frågan om vad jag trodde resultatet skulle bli då upproret startade. Mitt svar var: "Inte mycket. Jag hoppas verkligen de kan få upp lönerna, men det kommer de knappast att få, tyvärr.". Jag fick naturligtvis genast motfrågan om varför jag trodde det, och mitt enkla svar utgick ifrån en av grundprinciperna inom ekonomisk teori, det handlar om tillgång och efterfrågan. Svårare än så är det inte.

Eftersom det i praktiken bara finns en arbetsgivare inom sjukvården behöver de inte konkurrera om arbetskraften, i det här fallet sjuksköterskorna, vilket får två konsekvenser.

För det första leder detta dels till att en sjuksköterska inte kan hota med att säga upp sig för att gå till en annan arbetsgivare som betalar bättre, dels till att sjukhusen inte behöver konkurrera med varandra vid nyanställningar.

Det är annars något man skulle kunna tänka sig, en liten form av marknadsekonomiskt tänkande, att en sjuksköterska kunde flytta till ett annat län och ett annat landsting och därigenom få upp sin lön. men inte heller detta är möjligt eftersom landstingen samordnar sig i vad som med rätta kan kallas för oligopol. Lönerna förhandlas genom en gemensam paraplyorganisation i form av Sveriges kommuner och Landsting, vilket leder till att lönerna ser lika ut över stora delar av landet.

Till alla dem som tror att politiken och dess politiker kan ordna upp detta problem kan jag bara meddela: - Godmorgon och välkommen till verkligheten, det kommer inte att ske. Det finns inte en politiker som i verkligheten är beredd att driva dessa frågor! Oavsett hur mycket de, utåt via debattartiklar eller demonstrationer, hävdar att de vill höja vårdpersonalens löner så kommer de i verkligheten aldrig att verka för detsamma utan istället hänvisa till vad man kallar för den svenska modellen dvs. arbetsmarknadens parter, fackförbund och arbetsgivare. Hur ofta har vi inte hört detta från både Moderater och Socialdemokrater?

Det sistnämnda leder till slutsatsen att det enda som kan få upp lönenivåerna inom stat, kommuner och landsting är att dessa instanser blir tvungna att konkurrera om arbetskraften med bl.a. högre löner, något som sker i privat sektor hela tiden, vilket i sin tur driver upp lönenivåerna i de mansdominerade yrkena. Tyvärr är det dock inte något parti som driver denna fråga längre eftersom Moderaterna så tydligt deklarerat att driftsformerna inte längre har någon betydelse. Därför ser det nattsvart ut på himlen när det gäller rejäla löneökningar för personal inom offentlig sektor.

Edit: Till Sveriges Radio säger chefsläkaren Ann-Britt Bolin detta i klartext:

"På Karolinska universitetssjukhuset får en nybliven sjuksköterska utan tidigare erfarenhet 21 500 kronor i månaden. Men Karonlinska har inte övervägt att höja lönen för att lättare kunna rekrytera, säger Bolin.
– Nej, det var inte ett alternativ och det är inget sjukhus i Stockholm som har gjort det heller.
Varför var det inte ett alternativ för Karolinska?
– Därför att det skulle förändra hela lönestrukturen för sjuksköterskor och vi vet att det är väldigt stor risk att de mer erfarna sjuksköterskorna med högre kompetens skulle sluta.
Kan man inte höja deras löner också?
– Det finns inga möjligheter att göra en sådan generell löneökning för alla sjuksköterskor på hela Karolinska, eller i hela sjukvården, säger hon."
De två sista citaten förklarar även varför Försvarsmakten har oerhörda problem med att rekrytera soldater. Eftersom att man inte har budget nog att höja officerarnas löner kan man inte gärna höja soldaternas. Hur många officerare skulle man få kvar ifall soldaterna tjänade mer än dem?

DN.se, AB1.se, SR.se,


3 kommentarer:

Malin och Ella sa...

Intressant och jag håller fullständigt med. Kul med någon som underbygger sina argument bättre än vad som sker i kommentarstråden under SRs artikel.

Anonym sa...

Det finns ju numera ett antal privata vårdföretag. Varför har inte de höjt lönerna för nya sjuksköterskor? Det skulle ju bli en ökad konkurrens? St Görans sjukhus är ju privat och med borgerlig logik måste de väl ha en betydligt högre ingångslön...?

Bjarne Grankvist sa...

Bo Grahn: Om man kan någonting om hur ekonomi fungerar vet man att det inte räcker med att ett enda sjukhus i Sverige inte drivs av det offentliga. För finns det fler än just St Görans? Naturligtvis blir det inte särdeles mycket större konkurrens då.

Samtidigt är det ganska tydligt att lönerna för sjuksköterskor i bla stockholmsområdet ligger högre än i övriga delar av landet, vilket beror på att arbetsmarknaden där är större, och det är också vanligt att man arbetspendlar mellan kommunerna där. Dvs arbetskraften är rörligare och konkurrensen mellan arbetsgivarna hårdare.

Det mest lysande exemplet är narkossköterskorna i Norrbotten som sade upp sig för att landstinget vägrade höja deras löner, kort därefter stod man utan och blev tvungen att hyra in personal. Då gick man till Manpower som var de enda som kunde erbjuda den speciella kompetensen. Gissa vilka det var? Resultatet blev att sköterskorna återkm till sin gamla arbetsplats och fick upp sina löner med cirka 6000 kr i månaden. Kostnaden för landstinget blev än högre efterson bemanningsföretaget skulle ha sin beskärda del.

Detta är bara ett exempel på hur monopolet inom sjukvården håller lönerna nere i kvinnodominerade yrkesgrupper.

Skicka en kommentar